söndag 18 november 2007

Del 11

1998-99
Nittonhundranittioåtta så köpte vi hus. Efter 34 år som utpräglad stadsmänniska köpte vi ett litet hus, med lite renoveringsbehov, några mil utanför Malmö, ute på landet i en liten by. Låter som en idiotidé, men det var det inte. Jag tyckte vi gjorde rätt och klokt i vårt att val flytta ut. Den lilla byskolan var jättefin.

Våra barn fick gå sina första skolår i en personlig liten mysig skola. En skola som dessutom min mor, barnens farmor gått i. Min mor var uppväxt i denna lilla by.

Det var i och för sig inte därför vi flyttade dit, det var en ren slump. Jag trivdes ganska bra med att vara husägare. Att jag skriver ganska bra är för att jag egentligen inte mådde speciellt bra. Jag mådde dåligt för att jag sögs in allt mer i spelberoendet. Problemen med spelandet ökade mycket under 1998, men framförallt 1999. Det var dock inte husets fel. I grunden var det mitt eget fel, men en av anledningarna till mitt spelande var att jag gav mig in i företagsprojektet. Det var oerhört självutplånande, mycket värre än de andra projekten jag gett mig in på. Projektet med till exempel fotbollsföreningen som blev helt galet var ändå ingenting mot detta. Som jag berättat tidigare var vi två som startade företaget. Vi blev sedan tre delägare och jag har valt att här i mina memoarer kalla dem Bill och Bull. Jag har medvetet inte nämnt några namn, varken på föreningen jag strulade i, eller de andra delägarna i företaget. Skälet är att jag inte vill hänga ut någon, och att de andra inblandade är i grunden helt vanliga människor, som dock aldrig borde ha företag ihop. Mina memoarer handlar om min resa mot spelberoende och att hänga ut enskilda personer är där ingen nytta eller mening med.

Varför blev situationen i företaget ohållbar? Om man utrycker det milt så var Bill och Bull i ständig fejd med varandra. På mitt initiativ så försökte vi då och då ha samtal tillsammans för att få det att fungera. Det slutade alltid på ett av på två olika vis. Antingen blev Bill och Bull överrens om hur vi skulle arbeta (som höll i max två dagar) eller så blev de ovänner direkt på mötet, och båda tog kontakt med mig efter mötet för att förklara vilken stor idiot den andre var. Jag försökte verkligen hålla ihop företaget, och jag är ganska säker på att ingen kund märkte av problemen. Vi hade många nöjda kunder som var imponerade av vårt kundvänliga sätt. Förutom dessa tvister så hade Bill en enorm förmåga att bli irriterad på krävande kunder. Frågan är då vem som erbjöd sig att ta dessa kunder för Bill inte skulle få spel? Självklart självutplånaren Niklas. Jag vill ändå här tydligt markera att mycket av att jag flippade ut med spelandet är mitt eget fel. Istället för att nöjessspela för någon hundralapp i veckan blev det allt mer renodlat flyktspel för hundratals kronor varje dag. Jag skulle självklart sagt till Bill och Bull att jag inte ville längre och hoppat av. Men det gjorde jag inte, jag bet ihop, höll ihop och mådde sämre och sämre. Från att tidigare tyckt det varit oerhört roligt med trav så spelade jag bara för att glömma. Glömma att det var så oerhört jobbigt kring mig. Jag är ändå oerhört tacksam att jag hade min familj. Jag trivdes hemma med mina barn och min fru. Om jag inte hade haft dem så vet jag inte hur det gått. Visserligen gick det åt helvete, men jag överlevde. Idag lever jag och är lyckligare än någonsin. Jag är helt övertygad om att jag fungerar och mår bra är för att nu vågar jag prata om hur jag känner mig. Att våga säga nej när jag inte vill något. Det gjorde jag inte innan. Istället för att göra något åt min situation så flydde jag allt mer till spel. Djupare och djupare ner i en fruktansvärd situation. Insatserna blev större och större, hundralapparna blev till tusenlappar. Hur fick jag pengar till det? Det var nu det börja gå riktigt åt helvete, jag spelade för pengar som inte var mina. Men, utåt var allt okej. Som vanligt var jag en oerhört trevlig person, social och en som man kunna lita på. Så var det inte på riktigt, jag blev allt mer pressad och gjorde rent kriminella handlingar för att få fram pengar till mitt flyktspel. Detta återkommer jag till nästa vecka.

Inga kommentarer: